Professor Marc Humbert: Framtidens PAH-behandling handlar om sjukdomsmodifiering

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är fortfarande en allvarlig och livshotande sjukdom trots betydande framsteg inom behandlingsområdet under de senaste decennierna. Samtidigt som fokus i allt högre grad flyttas från symtomlindring till att påverka sjukdomens bakomliggande mekanismer, växer intresset för nya behandlingsstrategier med potential att förändra sjukdomsförloppet. I denna intervju delar professor Marc Humbert, en av världens ledande experter inom PAH och ordförande för den kliniska styrgruppen för Cereno Scientifics CS1-program, sina perspektiv på dagens behandlingslandskap, utvecklingen inom klinisk forskning och vad som kan komma att definiera nästa generation av PAH-behandlingar.

Du har arbetat med PAH-patienter och forskning under många år samt bidragit till internationella behandlingsriktlinjer. Ur ditt perspektiv, vad är den största kvarstående utmaningen inom behandling av PAH idag?

I allt större utsträckning diskuteras nu om det långsikti¬ga målet vid PAH bör vara remission, liknande koncept som används inom cancer. Därför finns ett växande intresse för terapeutiska angreppssätt som riktar sig mot den underliggande sjukdomsbiologin, inklusive kärlförändringar i lunga, inflammation och fibros..

Som Principal Investigator för studierna som låg till grund för godkännandet av Winrevair (sotatercept) 2024 som den första nya PAH-behandlingen på många år, hur ser du på utvecklingen inom PAH-behandling idag?

Vi har sett betydande framsteg inom PAH under de senaste decennierna, med flera godkända behand¬lingsvägar och allt mer effektiva kombinationsbe¬handlingar. Godkännandet av sotatercept markerade ett viktigt steg eftersom det introducerade den första PAH-behandlingen specifikt utvecklad för att påverka signalvägar kopplade till sjukliga kärlförändringar i lunga och sjukdomsprogression.

Samtidigt lever många patienter fortfarande med betydande sjuklighet, mortalitet och försämrad livskva¬litet, vilket understryker det fortsatta behovet av nya terapeutiska angreppssätt. Framtidens PAH-behandling fokuserar i allt större utsträckning på att tillbakabil¬da sjukliga kärlförändringar i lunga och därigenom möjliggöra sjukdomsmodifiering, snarare än enbart symtomkontroll.

Vilka faktorer är mest avgörande vid design av kliniska studier inom PAH? Vad är särskilt viktigt vid utformningen av en Fas IIb-studie inom PAH?

Kliniska studier inom PAH kräver noggrant patientur¬val, robust riskbedömning och relevanta effektmått som speglar både symtom och sjukdomsprogression. Utöver funktionell status är det viktigt att utvärdera parametrar relaterade till högerhjärtfunktion, klinisk försämring och risk för sjukhusinläggning.

För en Fas IIb-studie är säkerhet, tolerabilitet, dosop¬timering och tidiga signaler på sjukdomsmodifiering alla centrala aspekter. Studier bör också genomföras vid expertcenter inom PAH med omfattande klinisk erfarenhet, vilket också är grunden för designen av Fas IIb-studien med CS1.

Hur ser du på angreppssättet bakom CS1?

CS1 är särskilt intressant eftersom kandidaten syftar till att påverka de underliggande mekanismer som driver sjukdomsprogressionen vid PAH, snarare än att enbart ge symtomlindring. Genom epigenetisk modulering och HDAC-hämning har kandidaten potential att sam¬tidigt påverka sjukliga kärlförändringar i lunga, fibros, inflammation och trombos.

Detta mångfacetterade angreppssätt är viktigt i en komplex sjukdom som PAH där flera biologiska signalvägar är involverade. Om utvecklingen blir framgångsrik kan CS1 etablera en helt ny behandlings¬princip inom PAH. De breda biologiska effekter som observerats med CS1 gör kandidaten till ett intressant och potentiellt betydelsefullt terapeutiskt angrepps¬sätt inom PAH.

Nästa generation av PAH-behandlingar kommer sannolikt i allt större utsträckning fokusera på sjuk¬domsmodifiering och på att påverka de biologiska mekanismer som driver sjukliga kärlförändringar i lunga och högerhjärtdysfunktion.

Vi rör oss också mot mer individualiserade behand¬lingsstrategier och tidigare intervention i sjukdomsför¬loppet. Fortsatt innovation och väl utformade kliniska studier kommer vara avgörande för att förbättra och förlänga patienters liv.

Denna artikel har tidigare publicerats i Cereno Scientifics Årsredovisning 2025.